IQ-foders rådgivning "iFeeding"  är en rådgivning som internationellt kallas för "svarsbaserad rådgivning" den utgår från vilka svar korna ger ute i stallet...t.ex. gödselns innehålla av osmält fiber & stärkelse, hull, idissling, foderkonsumtion m.m. Denna rådgivning  kräver liter mer närvaro och kunskap från rådgivaren, men kan i utbyte ge betydligt mer.......läs mer under fliken "IFEEDING" till vänster

                              

 ”Hur ska man tolka analyssvar på mjölkUrea”
Yngve, IQ-foder     2017-10-16
 
Understundom ställs frågan ”Hur ska man tolka analyssvar på mjölkUrea”?
Våmmens N-flöden och dess påverkan är en komplicerad historia. Vanligt är att man hör någon fråga ”urean i mjölken är hög – ska vi sänka proteinet i foderstaten då”? eller vice versa.
Ureaanalysen är ett bra verktyg för att få en indikation på balansen mellan protein och energi. Det är däremot långtifrån alltid ett underlag för om man ska justera proteinnivån i foderstaten.
  Till exempel så kan en foderstat med en alldeles för låg proteinnivå ge ett högt värde på mjölkUrea, här kommer två fall från verkligheten:
 
Gård X har en foderstat med  för låg Råproteinnivå omkring 15,5-16% och ett mjölkUreavärde på 6,5 mmol/L . Här är inte lösningen en sänkning av råproteinhalten.
 
Gård Y  har en foderstat med Råproteinnivå omkring 19-19,5% och ett mjölkUreavärde på 3,7 mmol/L . Ska vi höja råproteinhalten? – tveksamt.
 
Det är många saker som påverkar ureavärdet i mjölken här följer några

         - Foderstatens proteinkvalitet och mängd
         - Andel ammoniakkväve
         - Nivå våmmtillgänglig energi
         - Foderkonsumtion
         - Vattenkonsumtion
         - Urinutsöndring
         - Mjölkmängd i förhållande till förväntad mjölkproduktion
         - Mineraler, bl.a Kalium och Natrium nivåer
         - Förhållande grovfoder-kraftfoder
         - Våmm-pH
         - Antal utfodringar per dygn
          m.m.
I en besättning med ambitionen att vara högproducerande utan att stressa korna  önskar vi maximera energiupptag och tillförsel av önskade aminosyror, här ser jag gärna att mjölkUreavärdet stabilt ligger på 3,6-4 mmol/L. Denna nivå kräver en noggrann och relativt tät uppföljning av besättningen samt ett välanpassad management och utfodring av sinkorna. Resultatet blir ett mycket högt utnyttjande av näringsämnen och ett högt nettointag av dessa. Vinsten blir ett bra foderutnyttjande med en hög mjölkproduktion god våmmhälsa och i förlängningen god övrig hälsa och fertilitet.


Vi revolutionerade vårt kalv program!   
2017-10-15   
Våra kalvar är större,
friskare och starkare.
”Berättelse direkt från verkligheten”
10 oktober  2016
Det är ett datum som var en viktig vändpunkt för vår gård. Det är dagen vårt nya kalvprogram revolutionerades. Men låt mig börja från början.

 Vi har alla områden på vår gård eller i våra liv som behöver utveckling. När saker saktar ner börjar vi titta på svaga punkter i vårt företagande.
 
 För över fem år sedan var vår årliga kalvdödlighet 10 procent eller högre.
Efter flera konsultationer och alla typer av test, började vi av en slump att mata våra kalvar med nappflaskor i en månad istället för endast några dagar och BAM! Problemet löst. Vår dödlighet sjönk konsekvent under 5 procent. Bra resultat, eller hur?

 Inte långt efteråt insåg vi att vi hade fixat ett problem men hade fortfarande ett annat kvar. Våra kalvar överlevde men de flesta av dem fick fortfarande diarré någon gång i sina unga liv. Vi attackerade problemet från alla vinklar. Vi tittade på råmjölkshantering, strö i våra inkalvningsboxar, kalvvaccinationer och sinko-vaccinationer. Vi konsulterade flera rådgivare, några som känner vår besättning bra och andra som inte kände till oss alls. Jag kom till slut fram till det faktum att vi skulle få fortsätta behandla diareér inte förebygga dem.
 
 En tid senare fångade en berättelse  från vår foderrådgivare mitt intresse. Den var om en gård som gav sina kalvar äppelcidervinäger. Jag gjorde lite efterforskning och den 10 oktober 2016 började jag ge äppelcidervinäger (ÄCV) till mina kalvar.
Från och med dag fyra får de en matsked två gånger om dagen. Vi ger det till alla våra flaskmatade kalvar och slutar när vi byter till hinkmatning vid fyra veckors ålder.
 
Efter två månader blev det klart att vi aldrig frivilligt skulle sluta ge ÄCV. Kalvarna är friskare och starkare. De börjar äta kraftfoder tidigare och kan avvänjas yngre.
Det har inte eliminerat diarrér, men jag kan med säkerhet säga att frekvensen diarrér har minskat drastiskt och intensiteten och längden på symtomen också.
 
 Okej, de är fortfarande kalvar. Stora väderomslag påverkar fortfarande kalvarna, men resultatet detta betytt för våra småttingar förvånar oss stort.
 
Slutsats?
Var aldrig rädd för att prova något nytt lite utanför gängse regler.Jag bryr mig inte om vad som gjort att ACV påverkat resultatet så positivt så länge resultatet blir det önskade fortsätter jag gärna. Jag vet att det som fungerar för mig kanske inte fungerar för dig. Men i år sedan vi har börjat mata ACV, knack knack, har vi förlorat tre kalvar. Det är en dödlighet på mindre än 1 procent. Jag kallar det en seger.


2017-03-07
Foderkonsumtion eller Foderutnyttjande ?
Varför är en hög foderkonsumtion viktig?
En hög foder / ts-konsumtion kan lösa många problem i din besättning. Att optimera mixens fysiska och kemiska egenskaper för högre foderkonsumtion är speciellt viktigt när korna har en uppåtgående trend i produktionen
Att mäta kons foderutnyttjande är både viktigt och intressant. Men det kan bli kontraproduktivt om man ”bara” kortsiktigt tänker på hur mycket mjölk man producerar på varje kg ts. Att få i kon det sista kilot ts ska betyda minst 2-3 kg ecm upp om mixen är välbalanserad och korna är i god hullstatus.
Då energi till underhåll och metabolism redan är ”betald” med 5-6 kg ts foder blir mjölk-foder vinsten utbytet högre på det sista kg extra ts-konsumtion!
Utöver det mest uppenbara att vinsten i mjölk-foder blir  högre så mår ofta korna bättre och idisslar bättre med det extra kilot våmmfyllnad om fodermixen är rätt optimerad.
Varför äter inte kon det eftertraktade sista kilot ts?
1.    Kon är mätt – magen är full –  styrs av långsamt smältbar fiber samt osmältbar dito.
2.    Kon är metaboliskt ”full / mätt” någonting signalerar till kon att sluta äta. Detta beror ofta på för mycket snabb energi i form av stärkelse och socker som bidrar till sänkt våmm pH. Eller för mycket fett.
3.    Icke nutritionella yttre faktorer som tomt foderbord, stressfaktorer som: värmebölja, hältor, överbeläggning, hala golv, fodersortering m.m.

Nummer ett I att behålla en lönsam mjölkproduktion är att hela tiden hålla ett för situationen optimerat foderintag i kg ts. Det betyder att du ska använda bra fodervaror och tillskottsfoder av hög kvalite.
Om du  tycker att det är lönsamt att verka klövarna eller använda ensileringsmedel eller utfodra ett jästbaserat tillskottsfoder m.m. när mjölkpriset är 4:- /kg mjölk så är det garanterat lönsamt att göra det när mjölkpriset är 3:- också.
Att utfodra för god fett och proteinhalt i mjölken tycker jag alltid är viktigt. Men det blir än mer essentiellt när mjölkpriset är lågt.


2016-05-14
Lite tankar om hur vi kan jobba framåt för en högre och mer lönsam mjölkproduktion i väntan på ett bättre mjölkpris
 Yngve, IQ-foder   


Mjölkproducenter är inne i en mycket tuff period med lågt mjölkpris och sämre lönsamhet.
Eftersom foderkostnad kan representera 50 procent av mjölkens produktionskostnad försöker många lantbrukare och rådgivare sänka den.
Emellertid! Med felaktigt val av foder kan en insparing av 2 kr per ko och dag lätt förvandlas till en förlust på 6-8 kr under samma tid.
Här kommer några viktiga ”gyllene regler” att tänka på för att inte ”gå bort sig” i spartänkandet.

Gyllene regel 1. Ge inte upp tanken om en hög effektiv mjölkproduktion. Ett kilo högre foderkonsumtion kan ge två kilo mer mjölk. Ett kilo ts foder kostar 1,80-2,10:- medan 2 liter mjölk ger 4-6 kr!
 
Gyllene regel 2. Var noga med att energiförsörja korna väl! Det ger en bra mjölkproduktion med bra halter, hälsa och fertilitet.
 
Gyllene regel 3. Bygg dit eget mjölkpris. Fösrök sälj mjölken med höga Fett o Protein halter och låga cell / bakterietal.
 
Gyllene regel 4 Billiga foder och biprodukter kan leda till lägre halter, lägre konsumtion, lägre hälsa, lägre foderutnyttjande, lägre grovfoder-konsumtion samt lägre energiintag m.m.
 
Gyllene regel 5. Om man väljer ett proteinfoder med lågt pris per gram näringsinnehåll som Drank eller Urea….blir det extra viktigt med ett bra mineralfoder med organiska eller chelaterade spårämnen i tillräcklig  mängd. Man bör även överväga att komplettera med våmskyddade aminosyror.
 
Gyllene regel 6. Det är sällan bra för mjölkproduktionen  att spara in på ensileringsmedel.
 
Med ett grovfoder med hög smältbarhet och proteininnehåll kan man lyckas med mycket låg andel inköpta foderråvaror. Då har man två vägval beroende av tillgång på detta utmärkta grovfoder.
 
Alt.1 God tillgång: Hög grovfodergiva.Ha en låg andel inköpt foder men optimerad för ett högt foderutnyttjande (god kvalite)
 
Alt.2 Låg tillgång: Låg grovfodergiva. Ha en hög andel inköpt foder men med lägre kvalite och pris (våmmfyll-lägre kvalite)
En foderstat med lägre proteintillförsel leder ofta till minskad foderkonsumtion. Det leder vider till en långsammare fermentation i våmmen; minskad produktion av mikrob-protein; minskat energiintag vilket i sin tur leder till minskad mjölkproduktion; minskad kroppsvikt som ofta leder till sämre fertilitet. Högpresterande djur är de som lider mest!
Vad kan vi göra NU då!!!
E
gen kraftfoderblandning med Kornkross+Expro kostar ca 1,65-1,95 beroende av tillgång på lager och distribution samt eventuell kompensation av foderfett o aminosyror. Färdigfoder kostar ca 2,30-2,60. Ger ca 20 öre högre mjölkpris.
Expro o/e Drank som proteintillskott. Pris 1,85-2,60. En proteinmix kostar ofta 3,60-4,40 men innehåller då ofta fett för 20-40 öre per kg. Tämligen ofta innehåller råvarumixer och koncentrat även en rätt hög andel av fetter av låg kvalité som ofta inte påverkar våmmen på önskat sätt. Ger ca 10 öre högre mjölkpris.
3-4/10% högre halter i mjölken kan ge 10 öre högre mjölkpris.
Gör vi detta på rätt sätt finns stora chanser att bibehålla eller öka mjölkproduktionen och då kan vi ju välja slakta några fler kor om vi inte vill bidra till ökad global mjölkproduktion.
På återhörande! // Yngve, IQ-foder



Acetonemi eller Ketos som det också kallas!

Vanligare än de flesta tror och är till stor del ständigt närvarande i våra besättningar.

Omfattning, kliniska tecken och ekonomisk betydelse varierar däremot årsvis och enskilt mellan besättningarna.

Att begränsa den tid som korna befinner sig i ketos är av stor vikt och en viktig del i en ständig förbättringsplan på de flesta gårdar.

Ketos beror på att kon har större glukosbehov än vad våmmen kan producera genom sitt kolhydratintag. Det här inträffar vanligen när kon är några veckor in i laktationen efter kalvning (1-2mån e kalvning).

I besättningen kan det visa sig antingen sporadiskt med några enstaka individer som visar tecken t.ex dålig glans i pälsen (stor fettmobilisering-hulltapp pga glukosbrist) minskad mjölkavkastning eller att många kor drabbas periodvis.

Ketos…vad händer…. 

Innan kalvning riktas glukosbehovet hormoniellt i kon från underhållsbehov till kalvens ökade behov som tillväxt och mjölkproduktion. När laktationen ska börja och kon måste producera mängder av mjölk till kalven och bonden… ökar behovet av glukos dramatiskt!!

Glukosen behövs förutom kons eget behov till laktos och mjölkfettbildning. Eftersom mjölkbildningen ökar väsentligt snabbare än glukosbildningen i våmmen uppstår hypoglykemi (blodsockerfall) för att överleva den här livshotande situationen börjar kons lever att producera glukos från bl.a. fettreserver. I den här processen bildas tyvärr även Ketoner i blodet, dessa tillsammans med blodsockerbristen orsakar acetonemi eller ketos. Det som beskrivits brukar kallas ”Primär Ketos” den svarar ofta snabbt och tydligt på behandling som kortison och propylenglykol.

Även en ”Sekundär ketos” kan uppstå när stressrelaterade problem uppstår i kons närmiljö som påverkar kornas foderintag och metabolism t.ex. lågt blodkalcium värde – mjölkfeber, metrit, efterbörd, mastit, hälta, virus, ojämn utfodring, fodermixsortering, långa ställtider före och efter mjölkning, 3x mjölkning / dygn m.m. Svarar oftast dåligt på kemoterapeutisk behandling.

Ketos kan visa sig på två olika sätt…  
 1. Den långsamma slöa nästintill osynliga Ketosen….där aptiten gradvis, långsamt minskar under 2-7 dagar är också den vanligast förekommande. Man kan ibland känna ketonlukt från utandningsluften dock visar det knappt några tecken vid mjölk eller blodprov, kon har låg pälsglans, långsam återhämtning av mjölkavkastning under minst 3-4 veckor.

  2. Akut ketos….är mindre vanligt kan visa många tecken bl.a. stel blind blick, vandrande hit o dit, onormala tungrörelser, frekvent slickande på sig själv och kraftigt råmande m.m.

Behandling
Akut: Kortisoninjektion och drensching av propylenglykol eller annat glukoshöjande preparat i våmmen.

Effektivt förebyggande: En efter situationen anpassad sintidspreparering och sinmix.
VIKTIGT är att inte sinmixen är utformad så den överkonsumeras och därmed ger glukosöverskott innan kalvning då detta leder till att kon SÄNKER sin foderkonsumtion mer efter kalvning samtidigt som kon ofta stressar igång sin mjölkproduktion snabbare än hon klarar.

DET ÄR MYCKET SÄLLAN ELLER NÄSTAN ALDRIG I KONVENTIONELL MJÖLKPRODUKTION SOM DEN PRIMÄRA ORSAKEN TILL KETOS ÄR LÅG KONCENTRATIONSGRAD I MIXEN.

Kontakta gärna mig om du vill veta mer om verkligt energiupptag och de strategier som är bäst för just dig. Yngve, IQ-foder​

 IQ-foder   Svarsbaserad rådgivning för kor
    eller "att göra foderstat ute med korna".....
Vi kallar det iFEEDING 

IQ-foder anpassar rådgivningen efter dina behov. Kontakta gärna mig så ger jag kostnadsfritt ett förslag

"Det som är unikt med IQ-foder är närvaron och att foderstaten skapas in real life ute i stallets verklighet"en kund

Gödseln - vad finns i den egentligen ?

iFEEDING rådgivningen innebär en regelbunden kontroll av gödselns innehåll av olika fiberfraktioner samt stärkelserika rester. Med hjälp av detta samt övriga observationer i stallet komponeras sedan foderstaten

Hur ska en mix se ut ?

Välblandad
4-8% över 20mm
lagom klibbig
Ej över-underkörd
Svårsorterad
Lättkonsumerad God

Kvigan-utfodring & avel

KONTAKT

Yngve +46727261031
e-mail iqcowfeeding4u@hotmail.se
Öppet mån-sön 07:00-22.00